Tonvis med mat slösas bort varje år bara på grund av utseendet.
I genomsnitt slösar vi människor bort cirka 40 procent av vår mat på vägen från gården till vår gaffel.
Över hela världen förlorar eller slösar vi bort cirka 1,3 miljarder ton mat varje år. Problemet är att det är ”dyrt” att producera mat.
Till exempel i USA använder bönder cirka 50 procent av landets totala yta och cirka 80 procent av sitt sötvatten för att göra mat.
Överraskande nog förlorar både de fattiga och de rika länderna ungefär samma mängd mat per person och år – men av väldigt olika anledningar.
Jordbruket är ansvarigt för enorma mängder förlust av livsmiljöer, utsläpp av växthusgaser, vattenanvändning och föroreningar, vilket gör det till ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i världen. När mat slösas bort offras även naturresurserna och vilda djur för vårt matsystem – och vi slösar mycket mat.
I de fattiga länderna slängs maten i många skeden. Ibland kan den inte skördas, den kan inte transporteras till lagringsutrymmen och den kan förstöras i lagringsutrymmen innan den kommer ut på marknaderna. Och naturligtvis gör ett krig (och fattiga länder har mer än sin beskärda del av krig) allt värre.
I rika länder är det en lite annorlunda historia. En anledning till det ökande slöseriet och svinnet av mat är övergången från ett jordbruksliv på landsbygden till ett urbant liv utanför jordbruket. Sedan 1974 har genomsnittspersonen ökat individuellt matsvinn med 50 procent. Vi blir allt mer åtskilda från vår mat. Vi litar inte längre på att våra näsor berättar för oss när maten har blivit dålig. Konsumenter är besatta av utseendet på deras frukt och grönsaker, så grönsakshandlare måste kasta bort ”imperfekta” produkter. I snabbköpet är matpaketen ibland för stora för att vi ska kunna äta upp allt, vilket igen leder till bortkastad mat.
Det uppskattas att cirka 20 % av produkterna eller mer slängs ut av kosmetiska skäl som konstiga former, udda färger eller fläckar på ett skal du inte ens äter. Det är 1 av 5 frukter och grönsaker som slängs på soptippen trots att de är lika näringsrika och läckra att äta.
Varför slösar vi så mycket mat?! Här är några av de främsta anledningarna.
Förvirrande, vilseledande och allmänt ostandardiserad användning av utgångsdatum
Visste du att de utgångsdatum som vi vanligtvis ser på förpackad mat (dvs. Bäst före, Använd innan, etc.) inte representerar något reglerat eller standardiserat system för livsmedelssäkerhet? Många människor kontrollerar noggrant dessa datum och kastar ut allt som har passerat detta datum, även om det ser helt okej ut att äta. Det är därför man använder ”bäst före” datum för att indikera på att matvaror kan konsumeras efter detta datum. Däremot tittar människor blint på detta datum och tror att någonting inte är ätbart efter detta.
Tyvärr är problemet inte begränsat till det sista steget i hushållens konsumtion; den sträcker sig hela vägen tillbaka genom näringskedjan
Eftersom vi som konsumenter inte vill köpa varor nära dessa datum, kommer stormarknader och livsmedelsföretag ofta inte att acceptera annat än perfekt mat från leverantörer, eller så slänger de den så fort datumet närmar sig för att göra plats för nyare varor. Hela livsmedelsindustrin, från gårdar till företag till hemkockar, slösar mat för miljarder kronor.
En annan källa till matsvinn är brist på arbetskraft. I genomsnitt skördas inte cirka vissa delar av grödorna på grund av arbetskraft.
Ibland låter vi maten ruttna i skafferiet eller kylen, eftersom vi valde att äta på restaurang, inte hemma. På restauranger beställer vi enorma måltider, som vi lämnar halvt uppätna. På vissa exklusiva restauranger lagar köket två identiska måltider för varje kund – och serverar dem sedan den snyggare och slänger den perfekta, men kosmetiskt mindre tilltalande, måltiden.
Men slöseri sker också på mer lågmarknadsrestauranger. Till exempel på McDonald’s måste de osålda pommes fritesen slängas efter sju minuter och hamburgarna efter 20 minuter. Cirka 10 procent av all snabbmat slängs efter att den har tillagats.
I genomsnitt i USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland slösar man bort cirka 52 procent av vår frukt och grönsaker, 50 procent av vår skaldjur, 38 procent av våra spannmålsprodukter, 22 procent av vårt kött och 20 procent av våra vår mjölk.
Så mat kan slösas bort genom hela kedjan som börjar på gården, sedan går igenom skörden, packningen, bearbetningen och detaljhandeln, innan den slutar i våra familjehushåll.
Vad kan du göra för att minska matsvinnet?
Det finns många sätt att minska matsvinnet hemma. Välj de åtgärder som fungerar bäst för dig och ditt hushåll. Några exempel på sätt att minska matsvinnet är:
- Kolla din kyl, frys och skåp för mat du redan har, och fokusera på att bara köpa det du behöver istället för att köpa mer av det du redan har.
- Gör en inköpslista över de matvaror du behöver innan du går och handlar.
- Planera några av dina måltider i förväg och använd den måltidsplanen för att skapa din inköpslista.
- Sätt upp en synlig ”använd mig först”-lapp eller sektion i ditt kylskåp och/eller skåp för att påminna dig om att använda saker som kan förstöras först.
- Köp bara det du behöver eller kan använda inom mindre än en vecka, särskilt för färskvaror som färsk frukt och grönsaker.
Använd frysen för att förvara mat som inte kan ätas innan den förstörs.
Om du är värd för en fest
Låt gästerna servera sig själva som buffé för att undvika att servera gästerna för mycket och behöva ta itu med att skrapa oäten mat från tallrikarna.
Be gästerna ta med sig matlådor för att ta hem så att de kan ta med sig rester hem. Eller ha ett gäng matförvaringsbehållare så att du kan skicka matrester med gäster
Detaljhandel och konsumentavfall
Stormarknader, restauranger och konsumenter är ansvariga för majoriteten av matsvinnet i Sverige och andra utvecklade länder.
Livsmedelsbutiker bidrar till matsvinnet genom att uppmuntra konsumenter att köpa mer än de behöver, överlager i hyllor, felaktigt förutsäga hållbarhetstid eller skada produkter. Restauranger slösar också mat genom att missköta lager, dåliga menyval eller överdimensionerade portioner.
Återförsäljare som bara säljer i stora mängder matar också vårt matsvinnsproblem.
Det är mycket mat som lätt kan gå till spillo. Tyvärr är kostnaderna så låga att det ibland är billigare att köpa mycket mer än vad man behöver än att köpa en rimlig kvantitet, så det tenderar att driva konsumentbeteendet i den riktningen.
Det finns också sociala och kulturella faktorer som måste beaktas när man tittar på konsumenternas matsvinn.
Du kan inte bara titta på ett hushålls avfall och skylla på familjen. Mat kan gå till spillo eftersom människor är för upptagna för att laga mat och felbedömer mängden mat de behöver. De kanske bor på landsbygden och måste fylla på och köpa för mycket mat istället för att ofta köra långa sträckor.
I många kulturer är det socialt oacceptabelt att ta slut på mat, så det är bättre att äta för mycket än för lite.
Lösningar på detaljhandel och konsumentavfall
Lösningar för att förhindra matsvinn kan vara lika komplexa som orsakerna. Studier har visat att mindre portioner på restauranger och storkök minskar matsvinnet.
Upplysningskampanjer för konsumenter om matsvinn visar resultat, men programmen måste ta upp hur människor förhåller sig till sin mat i vardagen.
Den goda nyheten är att frågan får ökad uppmärksamhet från myndigheter, industri och akademi på global, nationell och lokal skala. Trots dess komplexitet finns det många etablerade och framväxande möjligheter för riktade lösningar för att minska, återvinna och återvinna matavfall i hela livsmedelskedjan.
Sätt att minska matsvinn
- Vi kan lära oss att veta när maten faktiskt har blivit dålig.
- Vi kan köpa frukt och grönsaker även om de har små fläckar.
- Vi behöver bättre standardisering och förtydligande av datumetiketter på mat, så att vi inte slänger helt bra mat som är ätbar.
- Vi kan bara laga det vi behöver – och om det blir något över kan vi återvinna maten till den där matens furste, resterna.
Varför slängs mat?
Det finns olika anledningar till varför mat slängs. De två huvudsakliga anledningarna till att god mat slängs är att folk lagar för mycket eller att de inte använder maten i tid.
Många vet inte hur man använder rester. Det slutar med att de köper hämtmat i sista minuten istället för att laga det de har hemma. Folk kollar inte vad de har i sina skåp innan de går och handlar och köper sedan för mycket eftersom de inte håller sig till en inköpslista. Att handla när man är hungrig leder också till att man köper mer mat än vad som behövs.
Vilka är de största slöserierna med mat?
De största slöserierna med livsmedel inkluderar unga konsumenter (i åldrarna 18-24 år); familjer med barn; och höginkomsthushåll.
Verkligt matsvinn uppstår uppåt i livsmedelskedjan. En tiondel av maten går förlorad innan den lämnar gården. 30 % av den ätbara maten utfodras till boskap och två tredjedelar av den maten går förlorad till animaliska avfallsprodukter. 30 % av maten slängs i soptunnor. Endast de återstående 30% av maten är kvar att ätas.
Över hälften av matsvinnet beräknas ske inom livsmedelsindustrin. 41 % av matsvinnet kommer från konsumenter, 8 % från återförsäljare, 21 % från livsmedelstillverkare, 15 % från restauranger och 15 % från andra grupper.
Av maten som slängs är 33 % färsk mat; 27 % är rester; 15 % är förpackade och långlivade varor; 9 % är drycker; 9 % är fryst mat och 7 % är takeaway.
